Ja, då har man varit hemma i knappt en vecka nu. Första dagarna var det inte så mycket med. Vilade och sov mest. Var väll uppe och sträckte på mig emellan åt. För det måste man, annars finns risk för både blodpropp och lunginflammation. Och det vill man ju inte ha. Mycket tid/tankar gick också till att försöka få igång magen ordentligt. Lilla Mamma fick handla hem både katrinplommon, aprikoser och hela linfrön. Sånt som smörjer magen på naturlig väg. Så det var bara att bomba bl.a. frukosten med dessa ingredienser. Plommon och aprikoser äter jag lite då och nu under hela dagen, och jag håller fortfarande på med linfrön även att magen har kommit igång.

På fredagen förra veckan kom en kollega hem till mig med en så söt blomma ifrån alla mina arbetskamrater. Så gulligt av dom, att de tänker på mig.

Hade tänkt åka upp till dom i tisdags med lite fikabröd lagom till förmiddagskaffet. Men Sonen försov sig så han blev tvungen att ta bilen så Dottern kunde inte köra mig. Hade därför tänkt försöka köra dit själv idag (Dottern är upptagen på annat håll) men har sovit så illa i natt och har lite för ont för att våga mig på att köra själv. Vore ju dumt att bli stående nånstans för att jag varit dum och fått för ont. Så imorgon görs det ett nytt försök med hjälp av Dottern istället. Det är inte alltid det blir som man tänkt sig. Men skam den som ger sig.

Men det börjar bli tråkigt här hemma nu… Kan ju inte göra så jättemycket mer än att plocka lite grann, lägga i en maskin tvätt och hänga den. Diskar jag måste jag lägga mig att vila efteråt för det tar på krafterna att stå upp den stunden. Känns jätteskumt att det är så. Men det blir väll snart bättre hoppas jag.
Ska försöka altra en tändsticksask till den gulliga damen som låg i sängen jämte mig på lasarettet. Köpte en jättefin scarfs av henne som hon stickat. Hon brukade tydligen stå på lite marknader och sälja dom, plus lite annat som hon stickat och virkat. Hade tyvärr inga pengar med mig utan ska skicka det till henne. Så för att det dröjt med betalning, av förståeliga skäl, så tänker jag skicka med en liten altrad tändsticksask som ”plåster på såren”. Kan lägga upp bild både på asken och scarfen senare.
Nej, dags att stiga upp för att sträcka och röra lite på sig, så…
Ha de’