Vissa dagar funderar jag starkt på att bli eremit…eller nått liknande! Idag är en sådan dag. Känner hur det bara kryper i mig och att jag bara vill vara ifred från allt och alla. Skitjobbigt! =( Frustration ända ut i fingertopparna.
Sådana dagar undrar jag hur det känns om man är på väg att bli deprimerad. För just nu skulle jag bara vilja lägga mig ner och dra upp täcket till öronen och skita i allt. Och jag menar allt… Äta, duscha, mannen, barnen, jobbet… Blir så ledsen över mina känslor. Vad fan ska man göra i dessa lägen? Bit ihop eller bryt ihop? Vill bryta ihop men jag biter ihop. Så det värker i käkarna.
Bläää! Usch vilket trist inlägg, tror jag går och bryter ihop en stund…
Ha de’