Idag har sonen dragit sitt strå av rättvisa till lagens långa arm. Han har varit och lämnat vittnesmål angående en misshandel som han och ett par kompisar blev vittnen till. En klasskompis till honom blev nämligen misshandlad utanför skolan i höstas, på skoltid, av ett par andra killar. Fruktansvärt tragiskt. Killen är okej, men visst är det hemskt att ungdomarna inte ens kan gå säkra i skolan. Tycker det är hemskt att klimatet har blivit så hårt och att man ska behöva vara orolig för att ens ungdomar ska bli misshandlade om de är ute på stan eller på något party eller ännu värre, är i skolan. I somras blev t.e.x. grannens pojk nerslagen för att det var en kille som tyckte att han hade tittat för länge på honom. Sanslöst…
Polisen tyckte i alla fall att det var bra av sonen och hans kompisar att ställa upp och han hoppades att det skulle räcka med det. Om det skulle vara så att det blir rättegång så blir de kallade alla tre så de slipper stå ensamma och då får vi reda på det i god tid innan. Hoppas att det räcker med vittnesmålet…

Tycker det är hemskt att man som sjuttonåring ska behöva gå igenom sånt här. Men visst är jag stolt över att han ställde upp som vittne, det måste ju tyda på att man lärt honom något om rätt och fel i samhället i alla fall. Kan nu bara hoppas på att han slipper råka ut för något sådant fler gånger. Förstå mig rätt nu…Visst ska han ställa upp om det behövs, det jag menar är att ingen människa ska behöva genomgå sådana händelser oavsett… Man måste ju hoppas på att världen ska bli till det bättre utan våld och sådant. Eller vad säger ni?

Ha dé