Har precis kommit hem från tandläkaren. Inga hål den här gången heller. Men däremot ett kostnadsförslag på en bettskena. Biter ihop lite mycket för tillfället. Stress är boven i dramat. Fast det kunde ni nog räkna ut själva tror jag…

Det var ett tag sedan jag skrev här och här kommer en liten rapport om vad som hänt.

• Som sagts innan är båten i havet och den används flitigt.
• Dottern har fyllt 18 och har haft fest hemma. Hon skötte sig bra men var mäkta sur på sina vänner som skitade ner och bara drog när festen var slut. Hon och bästa vännen städade i två timmar på natten/morgonen. Smällar man får ta när man har 18-års kalas.
• Sonen har slutat nian och var på lärarmiddag. Uppklädd till tänderna med skjorta, slips och kavaj. Snygg som få. Lagom snygg var han på skolavslutningsdiscot. Mannen och jag fick ge oss ut och leta. Hans kompisar kunde inte hitta honom och han hade setts än här och än där. Vi hittade honom till slut på en toalett efter ett samtal från en annan förälder som hade tagit hand om honom. Jättesnällt att hon ringde oss. Sonen var som sagt inte i nått snyggt tillstånd och det var bara att köra hem och bädda ner honom med en spann och vatten jämte sängen. Han var väldigt skamsen dagen efter om vi säger så. Efter lite luskande så kom det fram att någon fixat hembränt som han och en kompis delat på. Aj aj aj…Det blev en del allvarliga samtal den helgen ska ni veta. Och nu kan man bara hoppas att han lärt sig av misstaget.
• Midsommaren var lugn och stillsam ute på en ö i skärgården. Sonen och en kompis var med, dottern satt hemma helt själv. Hon skulle inte fira midsommar med mor och far, aldrig i livet. Då satt hon hellre själv. Hennes kompisar var på annat håll och firade. Nån med familjen och nån bortrest.
• Bröt ihop på jobbet härom dagen. Stressen har varit enorm under våren och man har känt att man inte har räckt till nånstans. Att man inte har kunnat hitta på aktiviteteter med barnen är väll en sak. Men när man känner att man inte räcker till i det som är helt ”basic” så mår man inte bra. Inte jag i alla fall. Jag vill kunna ge barnen trygghet, tid till samtal och lek. Jag vill kunna ägna mig åt att ge varje barn lite egen tid men tyvärr har det inte varit så. Det känns som om allt mer eller mindre gått på löpande band. Matsituationer, blöjbyten, på- och avklädning m.m. Inte kul alls. Fast nu är det snart semester och allt kan bara bli bättre till hösten. Då börjar om med nya krafter. Samma barn visserligen men de är lite större och personalen är (förhoppningsvis) utvilad.

Ja det var nog det hela tror jag. Lite ros och lite ris. Men det är väll så livet ska vara antar jag. Annars hade det nog varit ganska enformigt, eller vad tror ni?

Nu ska bikinin på och jag ska pressa en stund i solen. Har ju trots allt ledig dag idag och nedräkningen till semestern har börjat. Bara NIO arbetsdagar kvar…SKÖNT!!! Sedan väntar 4 1/2 veckas ledighet. Så till nästa gång säger jag bara…

Ha de´