Igår kväll var det sista Allsången på torget för i sommar i vår lilla stad. Vi har haft allsång vid två tillfällen och det har varit så roligt att få ha varit med om detta.

Jag var med redan förra sommaren. Då, på våren, blev jag och tre av mina körväninnor tillfrågade av vår körledare om vi ville delta i ett par, tre allsångsevenemang. Och det tyckte ju vi lät väldigt kul. Så vi tackade ja till detta. Uppgiften var att vi skulle vara bakgrundskörisar till henne. Och hon allsångsledare då. So far, so good… Vi fick en låtlista på Spotify som vi skulle lyssna in oss på och den bestod av flera kända låtar som funkar för allsång. Vi träffades vid några tillfällen där vi gick igenom och övade in vår bakgrunds/doasång. Jättekul och lite utanför min komfortzone att inte sjunga ihop med kören och få försvinna i mängden. Men det skulle nog bli bra.

Det visade sig att det skulle bli än mer utanför min så kallade komfortzone. Första gången vi övade med bandet som skulle kompa och spela all musik visade det sig att vi skulle sjunga i mikrofoner. Vars en till råga på allt. Oh my god! Här klev jag utanför zonen med jättekliv. Känslan ‘läskigt’ var bara förnamnet. Men nu hade jag/vi ju tackat ja så det var bara att bita ihop och köra. Och som vi körde och såå kul det var. Och nu har vi alltså gjort vår andra sommar som kör bakom vår allsångsledare. Och jag känner en enorm tacksamhet för att få vara en del i detta arrangemang och evenemang. Två somrar på rad också. Och det har varit så kul hela vägen. Att få öva och träna ihop med några av mina bästa Väninnor, att få repa och göra detta ihop med ett liveband med så duktiga musiker och att få stå på scen och vara en del av hela detta jippot. Herregud så glad och tacksam jag är för det.

Förra sommaren var vi alla fyra tjejerna med vid alla tre tillfällen. I år var en av oss bortrest utomlands nu den sista gången. Därav att vi bara är tre körtjejer med på bilderna. Men annars är alla som deltog för kvällen med på sista bilden. Allsångsledaren, tre av fyra körtjejer och bandet. Så om kommunen ger oss förtroendet igen kanske det blir ytterligare en sommar. Vem vet. Och jag tror nog jag är sugen på att ställa upp igen om jag får frågan. För det är ju sååå roligt att få sjunga och vara med om detta speciella.

Men nu blir det lite sångvila i några veckor innan Joyvoice-kören drar igång igen i slutet på september. Då träffas alla tjejerna igen och övriga körisar såklart för att sjunga ihop. Ska bli spännande att se vilka låtar det blir denna terminen. Självklart blir det några jullåtar eftersom vi brukar ha en julkonsert. Men det blir även några så kallat vanlig låtar också och det är alltid lika spännande när dom släpps. Dom två första brukar vi få ett par veckor innan körstart och resten under terminens gång. Nu längtar jag faktiskt till dess.

Ha de’