Eftersom det gått ganska lång tid sedan jag bloggade tänkte jag göra en förhoppningsvis kort summering av tiden som gått…
Ni som varit inne och läst här innan vet att jag gjorde en operation i april förra året. (Ett helt år sedan. Jisses vad tiden går!) Vilket resulterade i fem veckors sjukskrivning. Tror jag skrivit fyra innan men det blev fem… Det var fem dryga men välbehövliga veckor. Första arbetsdagen fick jag ta emot en liten knatte som inte alls ville bli lämnad på förskolan. Så han sparkade och kämpade vilt vilket resulterade i att jag fick en spark i magen nästan direkt. Det gick som tur var bra men det kändes. Visst var jag extra försiktig första tiden men snart var jag igång som vanligt. Skönt!
Våren rullade på utan några större konstigheter. Var en sväng i Köpenhamn med goa kollegor och bästa Väninnan. En underbart härlig och rolig dag!
Under mina fem veckor som sjukskriven snubblade jag över en lägenhet. Ja, snubblade… Var inte alls meningen på något sätt att jag skulle kolla på lägenhet. Men plötsligt så var den bara där på Hemnet. Jag som aldrig brukade kolla på Hemnet var bara inne och tittade lite för att fördriva tiden. Och där var den! Så dagen efter var jag inom banken och mäklaren. Var och kollade lägenheten live typ tre gånger och en vecka senare skrev jag kontrakt och la handpenning! Så sjukt stort! Samma dag som jag skrev och när jag la handpenning gick jag hem och grät. Tror jag grät en skvätt när jag var på banken också… Kände mig så sjuk stolt över mig själv. Att lilla jag minsann skulle fixa att äga mitt eget boende! Snacka om att växa som vuxen! För det var precis vad jag gjorde då. Underbar känsla!
På sommaren hade jag sen fyra härliga veckors semester varav en vecka tillbringades hos mina föräldrar i LillStugan nära havet som jag älskar.

Jag fick även ut min födelsedagspresent från SysterYster med familj. Nämligen Diggiloo-konserten. Sååå bra!

När sommar och semester var över så var det bara att börja packa inför flytten. Jisses vad saker man samlar på sig! Men packat blev det och många lådor blev det till slut! Bara mina böcker blev typ nio fulla lådor…

Bara att bita ihop och se glad ut! Flytten gick bra och känslan av att sätta nyckeln i dörren till sitt eget boende var överväldigande!

Jag stormtrivs kan jag berätta! Mycket är fixat och klart men en del plock återstår med att packa upp mina pysselgrejor och sortera och lite så. Kan ju plocka och flytta runt saker och ting en del innan man vet riktigt var man vill ha det. Men det mesta är på plats. 

I övrigt rullar livet på som vanligt. Har under det senaste året (plus minus några månader) lärt känna och börjat umgås med en av de bästa väninnor jag haft någonsin. Vi har vetat vilka vi har varit eftersom vi har gemensamma bekanta men vi har aldrig riktigt pratat med varandra. Och när vi hamnade på samma fest ihop för ca ett och ett halvt år sedan visade det sig att vi båda var singlar och conecktade hur bra som helst. Och på den vägen är det. Så underbart härligt att ha någon som man kan ventilera och prata om ALLT med. För vi pratar verkligen om allt. Och vi hittar på massa saker ihop som powerwalka, träna på gymmet, dansa, festa, gillar samma musik och samma humor… Det är så mycket som vi båda tycker om att göra. Ja,den listan kan göras lång.  

Vi har hur kul som helst tillsammans! Vårt måtto är ”Le och var glad. Det retar alltid någon!”

Kan ju även berätta att jag träffar någon! Jag som inte alls var beredd på att göra det sprang helt plötsligt på en man som visade intresse för lilla mig. Vi möttes och började prata lite på en förfest och sen ville han dansa och kramades lite extra på dansgolvet när jag och min väninna var ute i julas. Inget oförskämt alls utan han ”limmade” lite extra bara. Sen skickade han lite meddelanden och önskade Gott Nytt År och undrade om vi ville komma på efterfest. Vilket vi ville… Vi fortsatte att skicka lite sporadiska meddelanden som övergick i varje-dag-meddelande. Efter det bestämde vi oss för att träffas och fika en dag. Vi verkade ju ha så mycket att prata om. Första fika-dejten varade i sex timmar!!! Sen blev det bio på andra, kolla handboll på tv den tredje och på den vägen är det. Han visade sig vara elva år yngre än mig. Att han inte hade svenskt ursprung såg jag ju eftersom han är mörk och på första fikaträffen berättade han att han var adopterad från Indien och kom till Svergie när han var elva månader.Han är så snäll och gullig och är inte alls den sortens man jag trodde jag skulle fastna för.  Fast det gör faktiskt saken ännu mer rolig och intressant för min del. Man lever ju bara en gång så varför inte hänga på livet när det tar sina oväntade svängar. I alla fall när det är något roligt och positivt som händer. Men en sak har jag gjort klart för honom från början… Och det är att min familj och mina barn kommer först, sedan min/mina bästa vännina/väninnor sedan kommer han! Och han tycker det är sunt resonerat av mig. Så jag hoppas han står kvar vid det.

Ja, det var lite om vad som hänt sen sist jag bloggade här. Ska försöka bli lite flitigare med det. För jag tycker egentligen att det är jätteroligt. Men jag vågar inte lova något!

Så till nästa gång säger jag bara…

Ha de’